Flickan som slutade tala

»Kommer pappa hem idag? Jag var sex år och låtsades inte veta, fast jag mycket väl förstod. Att dö hindrar inte en pappa från att komma hem. () Jag tror att jag föreställde mig döden som om han fortfarande levde, men i en annan familj, med en annan fru och andra barn.» I sin självbiografiska roman Flickan som slutade tala skildrar den fransk-libanesiska författaren Yasmine Ghata saknaden efter den bortgångne fadern, relationen till modern, den stora poeten, som vägrar att berätta sanningen om faderns frånvaro och flyr in i ett desperat nedtecknande av ord och fraser.