Honoré de Balzac är onekligen en av de största parisskildrarna. Här tecknas bilden av ett Paris som ännu inte ritats om och försetts med sina namnkunniga boulevarder och avenyer, som ännu inte fått sin förhärskande rätlinjighet. Nej, i den här charmerande historien möter vi istället ett Paris med slingrande gator och krokiga gränder, och får följa en virrig vetenskapsman, hans barska hemhjälp - och hans fru, som tycks bära på en hemlighet.
Denna port i mörkgrön panel där skatteindrivaren ännu inte målat ett nummer; denna mur längs vilken brännässlor och allsköns luggiga rankor frodas, denna hjulfårade gata, de övriga grå murarna fulla av sprickor och krönta av grönska - allt harmonierar med den tystnad som härskar i Luxembourg, i karmelitklostret, i trädgårdarna vid Rue de Fleurus.
Om ni kom dit skulle ni säkert säga: Undrar vem som bor här?
Vem? Det ska ni strax få se.