Författaren fortsätter här sin dokumenterade cancerresa, som började i Vinterresa på Ignatorp (2023). Det har bara förflutit ett halvår sedan vårens goda röntgenbesked när han efter drygt åtta års hormonbehandling får veta att nu väntar en cellgiftsbehandling.
Precis som tidigare beskriver författaren den vardagliga kampen mot medicinernas biverkningar och den ständigt närvarande rädslan för hur det ska gå när sjukdomen accelererar: Kommer hans manualer att fungera? Är det dags att lära frun köra trädgårdstraktorn? Hur länge kommer de att kunna bo kvar på sitt älskade Ignatorp? Vad händer sen?
När hösten faller på tecknar en mörkare bild av författarens sjukdomsutveckling, men precis som tidigare finns det både humor och kämparglöd. Det är också intressant att se hur han försöker att ligga steget före och bäddar in sina cancerupplevelser i en helhet som inte låter sjukdomen ta över.
Även själva sjukdomsförloppet bjuder på en del överraskningar och tvära kast. Det kan handla om exempelvis mediciner som plötsligt inte finns tillgängliga, e-labremisser som saknas, oväntade biverkningar, motstridiga besked eller överraskande vändningar i behandlingen. Här framgår tydligt patientens dubbelhet i att vara både tacksam och missnöjd.
När hösten faller på ger ett personligt och poetiskt vittnesmål om prostatacancer, den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Boken riktar sig främst till såväl andra cancerdrabbade och anhöriga som all vårdpersonal och alla (politiska) beslutsfattare inom cancervården.