I nära ett halvsekel har mexikanska Gloria Gervitz (f. 1943) skrivit på sin livsdikt Migrationer. Skrivit och skrivit om. En dikt i ständig förvandling och förflyttning, men som nu har nått sin slutpunkt i den version Gervitz själv menar är den färdiga.
Genom åren har stycken i detta levande verk lagts till, försvunnit och återkommit. Efter smärre justeringar har det slutligen hamnat här, där det lyriskt vindlande flödet reflekterar alltmer över åldrandet, det stundande slutet och blickar tillbaka på sin egen skapandeprocess.