Fritidshemmet ses ofta som en praktiskt inriktad verksamhet och som ett komplement till skolan. Den pedagogiska praktiken på fritidshemmet riskerar därför att framstå som enbart driven av konkreta handlingar, utan vare sig idéer, tankar eller teorier. Här pågår emellertid organiserad lek, fri lek, musik, drama, berättande, arbete med dator och mycket annat. Praktiken på fritidshemmet är heller inte skild från teori. Alla som arbetar med barn har teorier eller idéer med sig i det som görs, men detta är ofta inget man tänker på eller är medveten om i den dagliga verksamheten.
Vad är det då som sker inom fritidshemmet? Hur kan man förstå olika aktiviteter och händelser? I den här boken tolkar sex forskare samma fiktiva berättelse från fritidshemmets verksamhet. Författarna har alla olika anknytning till fritidshemmets verksamhetsfält och olika teoretiska perspektiv. Boken vill visa att olika teoretiska perspektiv får olika konsekvenser för vad man ser, vad man gör och vad som upplevs som möjligt att göra som fritidshemslärare.
Några av de teorier och perspektiv som tas upp är socialkonstruktionism, fenomenologi, genus och specialpedagogik.
Malin Rohlin (red.) är fil.dr i pedagogik vid Stockholms universitet.
Marianne Dahl är verksam som lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö.
Björn Haglund, docent i Barn- och ungdomsvetenskap, tjänstgör på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.
Kristina Hellberg, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, är verksam som lektor i pedagogik vid Linneuniversitetet.
Eva Kane tjänstgör som lektor i pedagogik på Jönköping University.
Kajsa Ohrlander är filosofie doktor i pedagogik, numera emeritus lektor, vid Stockholms universitet.
Judit Simon är verksam vidStockholm universitet, specialpedagogiska institutionen, där hon är anställd som lektor och framför allt undervisar inom lärarutbildningen.