Ruth Bader Ginsburg – RBG – är en av få jurister som fått en ikons ställning. Hennes tid spänner över Franklin D Roosevelts första presidentår till Donald Trumps första. Hon blev därigenom samtidigt en representant för sin tid – efterkrigstidens välfärdssamhälle. Hon var både jurist och humanist. Hennes kunskapskultur innehöll både traditionell bildning och progressivt gränsöverskridande. Som professionell jurist prioriterade hon människorna när hon löste deras problem och konflikter. Rättvisa var ett av hennes nyckelord. Hon var en kvinnlig jurist under 1900-talets senare hälft, dvs. vid tidpunkten för genombrottet inte bara för jämlikhet och jämställdhet utan också för ett rättighets- och rättvisetänkande. Hon såg sig själv som en outsider. Hon var det i sin egenskap av att vara yrkesarbetande mamma. Hon var det också som judinna och som kvinnlig jurist. Hon såg kvinnans ställning i det amerikanska samhället som en parallell till den apartheid som de färgade i Amerika samtidigt bekämpade. Den här boken undersöker därför Ruths yrkesroller utifrån ett kunskapshistoriskt perspektiv och genom hennes kunskapsstrukturer (cognitive structures) dvs. vilka förebilder hon hade, vilka ideologier hon omfattade och synliggjorde, och i vilka olika nätverk hon agerade. Hon blev hedersdoktor vid många lärosäten men det första fick hon vid juridiska fakulteten i Lund redan 1969. Bakom utnämningen till hedersdoktor låg ett vetenskapligt projekt som hon utförde tillsammans Lundadomaren, Anders Bruzelius. När hon 2019 efter femtio år promoverades till jubelhedersdoktor i Stockholm framhöll hon, att ingen utmärkelse har betytt mer för henne än den från Lund. Det är hennes anknytning till Lund och inspiration från Sverige som initierat och motiverat denna berättelse om Ruth Bader Ginsburgs amerikanska drömresa från Flatbush Brooklyn till Capitol Hill i Washington D.C. och om vad Sverige genom livet betydde för henne.
Kjell Å Modéer är professor emeritus i rättshistoria från Lund och en mångsidig skildrare av rätten som grundpelare i de samhällen vi kallar demokratiska.