A°rskiftets akt av att o¨verge na°got och att va¨nta na°got annat va¨cker blandade ka¨nslor, och Lyrikva¨nnens nya°r var ovanligt ka¨nslosamt. Tidskriften mo¨tte 2020 i en ny stad och med en ny redaktion, och inte nog med det: enligt a°rets fo¨rsta nummer finns det anledning att fra°ga sig om inte 2019 var extra ka¨nslosamt i sig.
I en ka¨nslostormande tidsa°lder dubbar na¨mligen Sinziana Ravini poesin till ”den sista bastionen fo¨r en kom- plex ka¨nsloekonomi”, som i utgivningen 2019 so¨kte nya ”gemensamma, intersubjektiva rum”. Sara Abdollahi zoomar da¨refter in pa° poesins intersubjektiva bela¨genhet i en laddad och personlig la¨sning av Ann Ja¨derlund, poeten som visade henne vad poesi var bortom ”svarta polotro¨jor och slitna ullbaskrar”. Abdollahi finner hur dikterna drar kommunikationen till en sma¨rtsamt uppma¨rksam plats, i en tid na¨r alla a¨r besatta av att debattera utan att lyssna.
Och nog a¨r Ann Ja¨derlund bekant fo¨r ma°nga
la¨sare. I a°r a¨r det trettio a°r sedan hon fo¨rst medverkade ha¨r. Inte heller a¨r den amerikanska poeten Mei-mei Berssenbrugge na°gon nykomling, Niclas Nilsson o¨versatte henne redan i nr. 1–2, 2013. Ha¨r tolkar ista¨llet Ja¨derlund en dikt ur den senaste boken Hello, the Roses till svenska. En dikt som sta¨ller oss mitt i kommunikationens sinn- liga ga°tfullhet: ”Fo¨rbindelse, den form ka¨nslan ofta tar, framtra¨der fo¨r mig som en visuell bild”.
Viktigt fo¨r Berssenbrugges poesi, pa°pekar Iman Mohammed i sin introduktion, a¨r en tva°spra°kig erfarenhet. Fo¨rra a°ret underso¨kte Imri Sandstro¨m vad tva° spra°k kan ha fo¨r relation till varandra i sin avhandling Tva¨rso¨ver otysta tider/Across unquiet times, ett arbete som Cia Rinne ha¨rdiskuterar vidare i en text om humor, ordvitsar och flykt- va¨gar fra°n spra°klig kolonialism. Hon fortsa¨tter da¨rmed spinna en tra°d som hon lade ut redan i nr. 5–6 2015, om just flerspra°kighet.
”Det ga¨ller att inte anva¨nda spra°ket pa° ett likgiltigt sa¨tt”, skrev Rinne da°. Det a¨r en god sammanfattning av vad decenniets fo¨rsta nummer ho¨rsammar. Vad a¨r dikten fo¨r ett slags meddelande? Vad ro¨r den upp i oss som la¨ser den? Nog finns ha¨r en dialog med tidskrifterna Kritiker och Gla¨nta som nyligen a¨gnat sig a°t ka¨nslor. Liksom med gamla Lyrikva¨nnennummer.
Sa° fo¨ljer det fo¨rflutna alltja¨mt med in i det nya decen- niet, tillsammans med det nya. Litteraturkritikern Anna Lundvik och poeten David Zimmerman tar o¨ver som redak- to¨rer i Malmo¨, ett nytt redaktionsra°d tar form och bredvid bekanta skribenter va¨lkomnar vi nya.
Va°ren ma° dro¨ja, men i Malmo¨ blommar rosor redan i februari. Ba°de rent faktiskt, och i poesin. Med stor tacksamhet gentemot ellerstro¨ms fo¨rlags fantastiska arbete under sina tretton a°r va¨nder den nya redaktionen la¨ngtansfullt blickarna mot ett oka¨nt decennium som redan bo¨rjat fyllas med poesi. Vi kan inte sa¨ga det mer tra¨ffande a¨n Sinziana Ravini: arbetet har bara bo¨rjat.
ArbetstitelLyrikvännen 1 (2020)
Standardpris149.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHäftad
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypÖvrigt
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor77
Publiceringsdatum2020-02-28 00:00:00
Författare
Kort BeskrivningDecenniets första nummer av Lyrikvännen ställer frågor om vad som händer med oss när vi läser poesi. Sinziana Ravini går igenom det affekterade poesiåret 2019 och Sara Abdollahi gör en laddad och personlig läsning av Ann Jäderlund.
Jäderlund tolkar en dikt av amerikanska Mei-mei Berssenbrugge, och översätter dikter av norska Casper André Lugg. Andra medverkande är Gabriel Itkes-Sznap, Iman Mohammed och Cia Rinne, m.fl.
Nominerad till Årets Kulturtidskrift 2019.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
erpOwnsPrice BokinfoStatusCode21