Biografi
Adlerbeth uppfostrades på familjens gods Ramsjöholm vid Huskvarnaån med sin far, assessor Adlerbeth, som lärare. Adlerbeth blev 1768 student i Uppsala.
År 1771 ingick han i en kunglig krigsexpedition, där han 1773 befordrades till kopist och kanslist. I Uppsala blev han invald i sällskapet Apollini sacra och i Stockholm ledamot av sällskapets modersamfund Utile Dulci. År 1773 blev han genom författaren Gustaf Fredrik Gyllenborg presenterad för Gustav III. Samma år blev Adlerbeth ledamot av Musikaliska akademien, vars sekreterare han var en period. Som en följd av sin fria översättning av Racines Iphigénie började han arbeta konstnärligt vid hovet.
1774 följde Adlerbeth kungen på resor inom landet och blev protokollssekreterare. Han utnämndes 1778 till riksantikvarie (vilket han var till 1793) och till kungens handsekreterare. 1783 följde han kungen på en resa till Italien. 1786 blev han ledamot av Svenska akademien vid dess stiftande. Samma år blev han även ledamot av Vitterhetsakademien, i vilken han blev sekreterare. Han blev kansliråd 1787 och året därpå, 1788, ledamot av Vetenskapsakademien. 1793 tog han avsked från sekreterarplatsen i Vitterhetsakademien. Vid kanslikollegiets upplösning 1801 fick han plats i det så kallade kanslersgillet. Han blev också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1812 hedersledamot av Lantbruksakademien. Han var medlem i 1811-1814 års psalmbokskommitté. Adlerbeth var personlig vän till Gustaf Fredrik Gyllenborg, Carl Gustaf af Leopold, Johan Gabriel Oxenstierna och Nils von Rosenstein.
Adlerbeth bidrog starkt till antagandet av 1809 års författning. Han var då en av de mest inflytelserika ledamöterna i konstitutionsutskottet och i tryckfrihetskommittén, som utarbetade de nya grundlagarna. Med hjälp av sitt anseende hos adeln drev han igenom att den nya regeringsformen antogs snabbt utan strider. Samma år utnämndes han till statsråd och friherre. 1815 fick han på begäran avsked från statsrådsämbetet. Han deltog i 1817 års riksdag som ordförande i expeditionsutskottet. Året därpå dog han den 7 oktober 1818 på Ramsjöholm. Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
ArbetstitelGudmund Jöran Adlerbeth En biografisk och litteraturhistorisk studie
Standardpris449.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHäftad
RecensionsutdragJetshop.Integration.Erp.BokInfo.Connectors.Bokinfo.Dto.TextContent
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor322
Publiceringsdatum2013-06-21 00:00:00
FörfattareLeif Landen
Kort BeskrivningGudmund Jöran Adlerbeth (1751-1818) uppmärksam- mades tidigt av Gustaf III. Han blev ledande hovpoet, ut- nämndes till riksantikvarie och placerades i de tongivan-de akademierna. Han gjorde viktiga insatser som me- daljförfattare, historiker och minnestalare. Hans diktning speglar hans intressen och hans mångsidighet. Avhandlingen tecknar hans liv och teman i hans poesi som också förs in i ett tidshistoriskt sammanhang.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
erpOwnsPrice BokinfoStatusCode21