Under mitten av 1800-talet började föreningar som benämndes som vegetariska att bildas i västvärlden. Med grundandet av Svenska vegetariska föreningen år 1903 blev Sverige en del av denna internationella rörelse. Den här avhandlingen handlar om den vegetarism som Svenska vegetariska föreningen och dess förgrundsgestalt Johan Lindström Saxon representerade. Den vegetariska rörelsens formering förstås här som ett uttryck för det moderna samhällets framväxt. Det övergripande teoretiska perspektivet handlar även om modernitet utifrån olika aspekter.
Vegetarismen var en del av den större livsreformrörelsen som betonade ett naturenligt levnadssätt. Denna studie undersöker vad det var som gjorde att vegetarismen kan förstås som en egen rörelse med en egen världsbild, trots de nära förbindelser och likheter som fanns mellan den och andra livsreformrörelser. Undersökningen visar att vegetarianerna såg som alla goda strävandens avantgarde. Med det menas att de ansåg att vegetarismen var den egentliga kärnan även i närbesläktade rörelser som nykterhetsrörelsen, djurskyddsrörelsen och fredsrörelsen. Vegetarismen som livsåskådning inneslöt med andra ord de andra rörelsernas strävanden.
Marie Jonsson är idéhistoriker verksam vid Södertörns högskola. Vad vilja vegetarianerna? En undersökning av den svenska vegetarismen 1900–1935 är hennes doktorsavhandling.
ArbetstitelVad vilja vegetarianerna?: En undersökning av den svenska vegetarismen 1900–1935
Standardpris229.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHäftad
Recensionsutdrag
Läsordning i serie210
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor213
Publiceringsdatum2022-10-04 00:00:00
FörfattareMarie Jonsson
Kort BeskrivningUnder mitten av 1800-talet började föreningar som benämndes som vegetariska att bildas i västvärlden. Med grundandet av Svenska vegetariska föreningen år 1903 blev Sverige en del av denna internationella rörelse. Den här avhandlingen handlar om den vegetarism som Svenska vegetariska föreningen och dess förgrundsgestalt Johan Lindström Saxon representerade.
Vegetarismen var en del av den större livsreformrörelsen som betonade ett naturenligt levnadssätt. Denna studie undersöker vad det var som gjorde att vegetarismen kan förstås som en egen rörelse med en egen världsbild, trots de nära förbindelser och likheter som fanns mellan den och andra livsreformrörelser. Undersökningen visar att vegetarianerna såg som alla goda strävandens avantgarde. Med det menas att de ansåg att vegetarismen var den egentliga kärnan även i närbesläktade rörelser som nykterhetsrörelsen, djurskyddsrörelsen och fredsrörelsen. Vegetarismen som livsåskådning inneslöt med andra ord de andra rörelsernas strävanden.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
erpOwnsPrice BokinfoStatusCode21