Vid 1800-talets början bestämde sig en grupp aristokratiska politiker och hovmän med Adolf Ludvig Stjerneld i spetsen för att skapa en nationell svensk historia för den nya och krympta stat som kvarstod efter Napoleonkrigen. De ville lyfta fram en stolt och samlande skildring av Sveriges förflutna och etablerade därför verksamheter som Statens porträttgalleri på Gripsholms slott och Kungliga samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De drev även sina idéer genom andra inflytelserika institutioner som universiteten och de kungliga akademierna.
Privat beställde de konstverk med fosterländska motiv och samlade in historiska dokument och föremål som kunde berätta om historiska tilldragelser. Med sina insatser och genom att stödja yngre forskare, författare och konstnärer kom de att lägga grunderna till svensk historievetenskap och arkeologi. Deras arbete satte djupa spår i svensk historieskrivning och skildringar i litteratur och konst under de 200 åren som följt.